Vi vill genom denna studie fördjupa vår kunskap om olika motiv till varför en individ frivilligt väljer att lägga ner många oavlönade timmar i en socialt inriktad frivilligförening för äldre och funktionshindrade. Som förening har vi valt Väntjänsten för att vi anser att denna är ett bra exempel på en förening som utför Frivilligt socialt arbete för de äldre. Vi anser även att medlemmarna i Väntjänsten har engagerat sig i Frivilligt socialt arbete i många år och kan på så vis förmedla sina motiv till att börja, fortsätta samt eventuellt ha svårt för att avbryta sitt engagemang. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer nå fram till vad det är som motiverar en väntjänstare att börja, fortsätta samt eventuellt har svårt för att avbryta sitt uppdrag? Samt studera om motiven har förändrats genom tiden. Vad finns det för olika motiv till att en individ engagerar sig i socialt frivilligt arbete fortsätter i många år och kan ha svårt för att avbryta sitt engagemang? Är det samma motiv för att börja, fortsätta och eventuellt ha svårt för att avsluta det frivilliga engagemanget eller kan de skilja sig åt?.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan.

Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade.

En ökad muslimsk invandring till västvärlden har medfört växande behov av att förstå muslimer och de sociala utmaningar de ställs inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika områden; utbildning socialt arbete, Frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgående kunskapslucka i de tre områdena där det framförallt framträder stor brist på kunskap om kultur och religion. Denna brist på kunskap leder i många fall vidare till rädsla och därmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras områden med behov av framtida forskning..

Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda om det kontaktnätverk som knyts genom frivilligt engagemang under studietiden vid Uppsala universitet förbättrar anställningsmöjligheterna efter studierna, jämfört med kontaktnätverk som skapas utan frivilligt engagemang.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ ansats där vi över telefon, i samspråk med respondenterna, har fyllt i en elektronisk enkät och sedan utfört en jämförande analys mellan två urvalsgrupper. Urvalsgrupperna har bestått av personer som varit tidigare förtroendevalda vid någon studentförening i Uppsala samt personer som inte varit frivilligt engagerade men som har examinerats från Uppsala universitet.Slutsatser: Utifrån våra avgränsningar indikerar resultatet från vårt urval att ett frivilligt engagemang förbättrar framtida anställningsmöjligheter via kontakter. Vårt resultat indikerar på att personer som varit frivilligt engagerade i högre utsträckning både erhåller information om arbetstillfällen och hjälp till första arbetet efter examen av kontakter. Majoriteten av dessa kontakter har de frivilligt engagerade träffat just genom sitt engagemang.  .

Uppsatsens syfte är att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn på kvinnojoursrörelsen och påsitt engagemang i denna rörelse. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de på sitt uppdrag?? Hur ser de på kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhåller sig jourkvinnorna till bärande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre Frivilligt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna är denvanligaste titeln på frivilligt engagerade på ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaär sprungna ur 1970-talets västerländska kvinnorörelse.

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta närmare på Röda korsets sociala arbete i förhållande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjänstemän och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar på ett lokalkontor med övergripande frågor, en tjänsteman på storstadskontoret, ansvar för region syd och hälsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgått från Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhållande till ett kompletterande, ersättande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade på en mångfald av inriktningar och hur ett Frivilligt socialt arbete kan te sig i förhållande till staten då Röda Korsets främsta tanke är att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det gränsöverskridande projekt där både samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pågår och att kommunen i flera fall räknar med den frivilliga insatsen i samhället istället för att starta egna projekt.

Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar.

This thesis focuses on the motives and incitements for voluntary work. The main question for this thesis is why people get involved in voluntary work. What are the motives and incitements for voluntary commitment and what do people gain from this kind of commitment? The thesis is based upon qualitative research methods at Frivilligcentralen in Norrköping. The theoretical perspectives are a community commitment, satisfaction of being part of a meaningful context, altruistic and self-interest and an increased pace of social changes.

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ?Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.Frågeställningar: Mina frågeställningar är:- Vad är lycka och vilka är dess bestämningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestämningsfaktorer förstås i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en så kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstå och finna skärningspunkter mellande två vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste källorna till denindividuella lyckan är få till antalet och att det som gör oss människor lyckliga är ganska självklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skärningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lärdomar och vägledning iarbetet med människor..

I dagens samhälle finns flera äldre som är ensamma och som mår psykiskt dåligt på grund av sin situation. Många av dessa äldre människor har även viss hjälp av den kommunala omsorgen, vilka idag inte kan tillgodogöra sitt arbete fullt ut till att hjälpa de äldre med alla deras behov. Behovet av samtal och gemenskap med andra är stort bland de äldre, något som är svårt för omsorgen att kunna tillfredställa.Syftet med uppsatsen är att beskriva Volontärverksamheten i Gävle kommun, hur verksamheten fungerar och på vilket sätt den uppfattas av volontärer och de äldre samt om den fyller sin egentliga funktion och målsättning. Vidare studeras vad det är för drivkrafter som finns till att människor engagera sig som volontär. Volontär i Gävle är en del av den förebyggande verksamheten inom Omvårdnad Gävle.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning.